När vi började odla snittblommor läste vi baksidan på fröpåsarna utan att riktigt veta vad vi skulle göra med den. Halvhärdig, medium producer, förodling, skörd efter 90–100 dagar. Vi förstod ungefär, men inte tillräckligt för att veta när vi skulle så eller hur många plantor vi behövde.
Man kan också ha odlat dahlior i tio år och ändå vara nybörjare på lejongap. Här går vi igenom orden vi använder i våra sortbeskrivningar, i den ordning du möter dem i odlingen: hur tålig växten är, hur du sår den, hur mycket den ger, var den står, vad den gör i buketten och när du skördar.
Livslängd och härdighet
Två saker avgör när en planta får komma ut: hur länge den lever och hur mycket kyla den tål. Hur länge plantan lever beskrivs med orden annuell, bienn och perenn, eller på svenska ettårig, tvåårig och flerårig.
Ettårig eller annuell betyder att plantan gror, blommar, sätter frö och dör samma år. Zinnia, rosenskära och blåklint är ettåriga. Med ettåriga börjar du om varje år.
Tvåårig eller bienn betyder att plantan bygger bladrosett första året och blommar andra året. Mariaklocka och fingerborgsblomma är tvååriga.
Perenn eller flerårig, betyder att plantan kommer tillbaka år efter år. Hos oss står då också vilka odlingsförutsättningar den klarar. Tänk på att perenner växer till sig. Sätter du röllika med tio centimeters avstånd har du till slut en enda hård tofs.
Härdigheten anger hur mycket kyla plantan tål, och den styr när du planterar ut:
| Vi skriver |
Det betyder |
Ut i bäddarna |
| Härdig |
Tål frostnätter, ungefär ner till minus 3 grader, och trivs i kall jord |
Före sista frost, ofta flera veckor innan |
| Halvhärdig |
Tål en kort frostknäpp men inte lång kyla |
Runt sista frost |
| Känslig |
Tål ingen frost alls |
Efter sista frost, när prognosen ligger stabilt kring 8–10 grader på natten |
Zinnia är det tydligaste exemplet på en känslig sort. En enda frostnatt räcker för att plantorna ska dö, och de förlorar inget på att vänta inne i värmen. Härdiga sorter klarar kylan väl. Ibland kan de bli lite röda i bladen av kyla, och det är ingen fara.
Härdigheten gäller främst när plantan är liten och under utveckling. En stor, fullvuxen planta tål ofta mer kyla än en späd småplanta. Det är därför de första veckorna ute som kräver mest uppmärksamhet.
Vår tumregel: titta mer på prognosen än på almanackan. Står det 4 grader i prognosen kan du nästan räkna med frost ändå.
Indelningen ger också en trappa inomhus. Du börjar med de härdiga, och när de står ute får de halvhärdiga och känsliga plats på hyllorna. Då behöver du aldrig ha alla plantor inne samtidigt.
Sådd och start
Förodling betyder att du sår inomhus och planterar ut småplantor senare. Det ger ett försprång på våren och tidigare blomning.
Direktsådd betyder att du sår fröet direkt där plantan ska växa. Många sorter går båda vägarna, och då står båda orden hos oss. Några trivs bäst utomhus. Blomsterkörvel, harört och penningört gror sällan inomhus, troligen för att de vill ha svala nätter.
Kallsådd betyder att du sår i lådor som står ute under vintern eller tidig vår. Det passar sorter med kort utvecklingstid, som jungfrun i det gröna och ringblomma. Kallså aldrig zinnia. Lådan blir varmare än jorden, fröna gror för tidigt och plantorna klarar inte nästa frostnatt.
Höstsådd betyder att du sår härdiga sorter så sent på hösten att fröna går i dvala och gror först på våren. Du kan så direkt i bäddarna eller i krukor som står ute. Det fungerar för härdiga ettåriga som blomsterkörvel och jungfrun i det gröna. Hur bra det går beror på din zon och på vintern.
Vintersådd betyder att du sår när det är så kallt att inget kan gro, ofta i en godislåda med lock som står ute. Det sprider också ut arbetet, så att allt inte ska sås på våren. Kylan, frosten och snön fungerar som kallbehandling, och fröna gror av sig själva när våren kommer. Metoden passar perenner och sorter som behöver kyla för att gro. Ställ lådorna i norrläge eller skugga tills våren är stabil. Annars kan vårsolen värma lådorna så att fröna gror för tidigt och fryser nästa kalla natt. Hur vi gör steg för steg står i Vintersådd steg för steg.
Kallbehandling, eller stratifiering, betyder att fröet behöver en period i kyla innan det gror. Utan kylan tror fröet att det fortfarande är höst. Jätteverbena är ett exempel. Ett sätt som ger stabilt resultat: lägg fröna på fuktigt hushållspapper i en låda med lock, märk med sort och datum och ställ i kylskåpet i ungefär tre veckor.
Obetad betyder att fröet inte har någon kemisk beläggning. Det står på våra fröer under fröbehandling.
Nybörjarvänlig är vår egen märkning för sorter som gror lätt och förlåter det mesta. Bra att börja med om du vill känna dig trygg första säsongen.
Produktionsmönster
Produktionsmönstret berättar hur mycket en planta ger under säsongen. Det avgör hur många plantor du behöver för de buketter du ser framför dig.
| Vi skriver |
Det betyder |
Exempel |
| Cut and come again |
Ju mer du klipper, desto mer kommer. Plantan ger nya stjälkar hela säsongen |
Zinnia, jätteeternell, gullskära |
| Medium producer |
Ett bestämt antal bra stjälkar per planta, sedan mest korta |
Lejongap, aster, prärieklocka (10–15 kvistar per planta) |
| One and done |
En skörd per planta, sedan är den klar |
Bovete, brödvallmo, ranunkel |
Skillnaden märks i planeringen. Zinnia producerar så mycket att några plantor räcker långt. Lejongap är en medium producer, och vill du ha många stjälkar behöver du fler plantor.
För one and done-sorter är successionssådd ett sätt att få blommor under längre tid. Du sår en ny omgång med några veckors mellanrum, så att nästa sats blommar när den förra är klar.
Mönstret styr också vad du gör om plantan börjar blomma för tidigt inne. På cut and come again och medium producers knipsar du bort de tidiga knopparna, så att plantan lägger kraften på tillväxt. På en one and done tar du i stället blomman och njuter av den. Knipsar du bort den försvinner en av de få blommor plantan orkar ge.
Höjd, avstånd och stöd
Höjd anger ungefär hur hög plantan blir i centimeter. Den säger mycket om hur långa stjälkar du kan räkna med. Höjden varierar med jord, näring och väder, så se siffran som ungefärlig.
Planteringsavstånd mäts från mitten av en planta till mitten av nästa. I vår odling har de här avstånden fungerat:
| Avstånd |
Sorter |
| 15 cm |
Lejongap, sommarflox, zinnia, sommarslöja |
| 20 cm |
Risp, aster |
| 25–30 cm |
Stora zinniasorter, rosenskära |
| 35–40 cm |
Dahlia |
Tätare plantering ger fler stjälkar på samma yta, men kräver mer vatten, näring och tillsyn. Väljer du tätt är ett bevattningssystem en stor hjälp.
Stödnät är ett nät som spänns horisontellt över bädden så att stjälkarna växer upp genom maskorna och hålls raka. Det behövs för höga sorter och för sorter med mjukt växtsätt. Sommarflox beter sig nästan som en hängväxt och behöver två till tre lager nät för att ge användbara stjälkar.
Bukettroller
I våra sortbeskrivningar står vilken roll blomman brukar ha i en bukett. Det hjälper dig att planera så att odlingen inte bara blir full av fokusblommor, eller bara av filler.
| Roll |
Vad den gör i buketten |
Exempel i vårt sortiment |
| Fokusblomma |
Den som drar blicken. Ofta större och rundare blommor |
Aster, dahlia, zinnia |
| Filler |
Fyller ut mellan fokusblommorna och binder ihop färgerna |
Blåklint, blomsterkörvel |
| Spira |
Ger höjd och riktning med långa, upprätta ax |
Lejongap, axrisp |
| Textur |
Tillför struktur och rörelse, ofta gräs eller fröställningar |
Amarant, dunborstgräs, ekorrkorn |
| Grönt filler |
Bladverk som ger lugn och volym |
Harört, bergsmynta, broktörel |
| Accent |
En detalj som sticker ut, som en frökapsel eller en udda form |
Brödvallmo, amarant 'Mira' |
| Torkblomma |
Håller form och färg när den torkas |
Harört, jätteeternell |
Många sorter har mer än en roll. Då skriver vi till exempel Filler / textur / spira. Rollen är ett förslag. Hur du använder blommorna bestämmer du.
Skörd och vas
Dagar till skörd anger ungefär hur lång tid det tar innan du kan börja skörda. Vi skriver ett spann, till exempel 90–100 dagar, eftersom tiden varierar med klimat och vår. Det hjälper dig att räkna baklänges från när du vill ha blommor.
Skördestadium är det läge då blomman ska klippas för att hålla längst i vas. Det skiljer sig mycket mellan sorter, och det är här många misslyckanden sitter. Några exempel från vår odling:
-
Praktvädd: när kronbladen slagit ut som en ring runt mitten, men innan de sista knapparna i mitten öppnat sig. Senare tappar den kronbladen.
-
Dahlia: precis utslagen. Från sidan ska den se ut som en boll skuren i hälften, med platt baksida. Faller de bakre bladen av är det för sent.
-
Ringblomma: exakt när blomman slår ut, gärna i knopp.
-
Tulpan: så fort den visar färg.
Vasliv anger ungefär hur många dagar blomman håller i vas när den skördats i rätt stadium. Vaslivet avgörs också av hanteringen. Vår tumregel: skörda kvällen eller dagen innan, och låt blommorna stå svalt i vatten över natten innan du binder. Zinnia och solros tål att användas samma dag.
När grunderna sitter
När du har koll på betydelsen kan du planera direkt från sortbeskrivningen. Härdigheten säger när plantan får komma ut, produktionsmönstret hur många du behöver, och bukettrollen var den passar in. Alla våra sorter är beskrivna med samma ord, så du kan jämföra dem sida vid sida när du planerar säsongen.
Kunskaperna kommer från vår egen odling, år av research och från samtal i Facebookgruppen Odla Snittblommor. Vi ändrar och uppdaterar kunskapen när verkligheten säger något annat. Ibland är till exempel nordiska förhållanden unika, ibland gör de ingen skillnad. Jungfrun i det gröna stod länge som känslig hos oss, tills vi upptäckte att den klarar sig som härdig. Har du sett något annat i din odling vill vi gärna höra det. Vi lär oss ihop.
